
Max Payne 3 kan komma tillbaka - View on Franchise
Kommer Max Payne 3 att remastras som 1 & 2? Förmodligen inte, men det kan komma att portas för PS5 och Xbox Series X|S. Vad kommer porten att innehålla?
De senaste ryktena antyder att Rockstar för närvarande arbetar med en GTA 4-port för PS5 och Xbox Series X|S, med en potentiell release före slutet av 2025. Men det är inte allt. Insiders föreslår att Rockstar efter denna milstolpe äntligen kan ge oss något som fansen har längtat efter i flera år: en remake av Max Payne 1 och 2, och en Max Payne 3 remaster. Ja, bullet time kan faktiskt komma tillbaka.
Så medan vi väntar på officiella nyheter är det den perfekta tiden att spola tillbaka och påminna oss själva: Vad i helvete var Max Payne 3 - och varför är det fortfarande så starkt idag?

En franchise byggd på smärta, piller och slow motion
Max Payne-serien är en av de sällsynta tredjepersonsskjutarserier som skapat sig ett namn genom att vara annorlunda. Det första spelet lanserades 2001 med en noir-berättelse som genomsyrades av trauma, självdestruktion och tuffa skottlossningar. Det andra följde 2003 och fördubblade stilen, berättandet och hjärtesorgen. Båda utvecklades av Remedy och publicerades av Rockstar - ett samarbete som i princip definierade "melankolisk action".
Mer än något annat stod Max Payne ut på grund av sin bullet time-mekanik, ett direkt kärleksbrev till The Matrix-filmerna. Att dyka i sidled i slow motion samtidigt som man har dubbla pistoler? Ren 2000-tals filmisk adrenalin.
Titel | År | Metakritisk poäng |
Max Payne | 2001 | 89 |
Max Payne 2 | 2003 | 86 |
Max Payne 3 | 2012 | 83 |
Men det handlade inte bara om stil. De här spelen fångade något sällsynt: ensamheten och sorgen bakom alla skottlossningar. Max Payne var trasig, och spelen lät dig känna det. De inre monologerna, de abstrakta drömsekvenserna, de snötäckta gatorna - det var inte bara ett actionspel, det var poesi med ett antal döda.
Hur Max Payne 3 kändes 2012
När Max Payne 3 släpptes 2012 var det något helt annat. Borta var de snöiga gatorna i New York. Istället fick vi en solbränd, skallig Max som drunknade i svett och whiskey nere i São Paulo. Det var mörkare, brutalare och mycket mer filmiskt, både i presentation och spelupplägg.
Det här var Rockstars solosatsning på serien, och de körde full Hollywood med den. Tredjepersonsstriderna var tajta, aggressiva och straffande. Bullet time förfinades, nu gift med ett nytt täckningssystem och "Last Stand" slow-mo death saves som låter dig döda din mördare med din sista kula. Kroppsfysiken och killcams var viscerala, snygga och ondskefulla - varje eldstrid kändes som en sista strid.
Spelet var obevekligt när det gällde berättelse och tempo. Max var äldre, mer bitter och mer beroende. Han såg ut som fan, pratade som om han ville dö och dödade som om han inte hade något kvar att förlora.
"Det här är Max som vi aldrig har sett honom förut, några år äldre, mer världsfrånvänd och cynisk än någonsin." - Rockstar Games
Flytten till Brasilien var inte bara kosmetisk. Rockstar gjorde riktiga fältstudier i São Paulo, filmade, kartlade det urbana kaoset och skapade fraktioner baserade på verkliga motsvarigheter. Max Payne 3 handlade inte om poliser och gangsters längre - det handlade om gäng, miliser, korrupta politiker och organskörd på svarta marknaden.
Och den förändringen i tonen? Den slog hårt. Det här spelet handlade om skuld, missbruk och förräderi. Varje karaktär var antingen avskum eller dödvikt. Max räddade inte någon - han släpade sig själv genom blod för att hålla sig frisk.
Berättelsen kändes som hämtad ur en modern kriminalthriller. Rodrigo Brancos fru blir kidnappad. Max misslyckas med överlämningen. Rodrigo blir mördad. Max rakar huvudet, nyktrar till och går in för hämnd. Och bakom allt detta finns ett skruvat nät av poliser, dödspatruller och politiska kampanjer som finansieras av människohandel.
Du mejade inte bara ner fiender - du hamnade i en spiral och såg Max falla djupare ner i helvetet och dra dig med sig.
Flera spelare
Överraskande nog hade Max Payne 3 ett solidt flerspelarläge. Det låter upp till 16 spelare dyka in i dynamiska kartor med samma bullet time-mekanik. Besättningar kunde bildas genom Rockstar Social Club, och det fanns tillräckligt med anpassning och kaos för att göra det verkligen värt din tid.
Men 2021 stängde Rockstar ner servrarna. Nu är Max Payne 3 en spökstad, såvida du inte spelar singleplayer. Ytterligare en anledning till varför en remaster är helt vettig.

Bildkredit: VideoGamer
Max Payne 3 är tillbaka
För att det är ett av Rockstars mest underskattade spel. Medan GTA och Red Dead tog rubriker, levererade Max Payne 3 tyst några av de mest raffinerade tredjepersonsvapen som någonsin gjorts. Och berättelsen? Den slår dig fortfarande i magen över ett decennium senare.
Med Max Payne 1 & 2 remakes under utveckling av Remedy är den saknade biten uppenbar. Max Payne 3 behöver en remaster, både för att slutföra trilogin och för att ge spelet ett andra liv. Nya generationens texturer, återställd multiplayer, kanske till och med ett fotoläge för att fånga de där skjutningarna i luften i 4K.
Om GTA 4 släpps till nya konsoler 2025 kan det här vara Rockstars nästa logiska steg. Ge Max ytterligare en stund i rampljuset - den här gången med den fanfar han förtjänar.
Max Payne 3 var en grym, snygg, känslomässig brawler av en shooter. Om Rockstar verkligen förbereder sig för en remaster, ta med den. Vi är redo att dyka igen - med smärtstillande medel och allt.
Kommentarer